Kiholm Gårds historia

På väg ned till föreningens bastuhus och badplats så kan man se rester av murar och stenpartier som vittnar om att det funnits en stor gård med slottsliknande hus och en vacker park där för länge sedan. Nu är vi så lyckligt lottade att några medlemmar i Kiholms koloniförening har text och bildmaterial i sin ägo från den svunna tiden.

Stadsantikvarie, kulturkonsult och författare Göran Gelotte skrev år 2000 en broschyr Kiholm, gårdens historia i korthet, jag har skrivit av den ord för ord så att ni alla kan få ta del av historien.

 

     

 Översiktsbild Kiholms gård /hälsohem

 

 Kiholm, gårdens historia i korthet

 

 Kiholm har en lång historia som går tillbaka till början av 1500 -talet. Änkedrottningen Kristina av Holstein-Gottorp (Gustaf II Adolfs mor ) skänkte gården till sin sekreterare Johan Jakobsson. Gården hade sedan en rad olika adliga ägare. Kiholms gård och tegelbruk låg i Västertälje socken fram till 1946 då Västertälje inkorporerades med Södertälje stad.

Ägarelängden för Kiholm är osäkert belagd, men i början av 1830-talet finns excellensen Matz von Engeström som ägare. Han var gift med Cecilia Maria Scholander. De flyttade till Stockholm och 1846 står kapten Bengt Sparre som ägare. Han bodde med sin familj på Kiholm i ungefär 10 år innan han flyttade vidare.

Verandan mot Mälaren

Något av de första åren på 1830-talet startade ett tegelbruk på gården. Tidigare hade det, enligt en tradition, funnits en mindre verksamhet med tegeltillverkning på gården där man använt den byggnad som senare kallades Sjövillan som brännugn. Lämplig lera fanns det gott om i närheten, utåt Vattubrink. Enligt tillgängliga uppgifter pågick sedan tillverkning av tegel fram till 1940 då verksamheten lades ned.

Tegelbruket kallades Kiholms tegelbruk och ibland, något oegentligt, “Gamla Lina tegelbruk”. Den stora tegelugnen med sin stora skorsten fanns kvar till början av 1970-talet. Den var då illa underhållen och en fara. När Södertälje stad köpte Kiholms gård, följde resterna av tegelbruket med. Den 5 juli 1972 sprängde experter från Ing 1 den höga skorstenen till det gamla tegelbruket.

Från 1856 finns “ingenjör mekanicus” Axel Teodor Sjöberg skriven på gården. Men stor sannolikhet förestod han tegelbruket men bör även genom en inspektor ha skött jordbruket.

Den tidigare nämnde Bengt Sparre ägde sannolikt gården fram till 1876 då Kiholm Aktiebolag bildades för tegeltillverkningen. Bolaget skötte även jordbruket på gården. Den förste chefen var civilingenjören Johan Oskar Tidström och han stannade tio år på Kiholm.

Under 1890-talet separerades jordbruket från tegelbruket. Tegelbruket drevs av arrendator Karl August Tysk och en av ägarna var greve Stenbock. Bolaget var då ombildat till Kiholm Nya AB. Jordbruket drevs av arrendator Olof Winqvist.

Huvudbyggnaden

Enligt en seglivad tradition skulle huvudbyggnaden vara uppförd av Bengt Sparre. Traditionen kan ha rätt och stilmässigt sett skulle huvudbyggnaden kunna vara från 1870- 1880-talet. Samma tradition vill berätta att Bengt Sporre ekonomiskt inte kunde fullfölja bygget.

Han var tvungen att avsluta i förtid vilket hade till följd att huset fick ett något egendomligt utseende. Huvudfasaden mot söder var tänkt att vara symmetrisk, men torndelen åt väster blev aldrig byggd. Det gjorde att byggnaden blev “sned”.

Av vad som gått att dokumentera vet man att gården med huvudbyggnad 1911 köptes av doktor Ivar Bystedt, verksam vid S.t Eriks sjukhus i Stockholm. Han öppnade året därpå ett sjukhem för psykiskt sjuka i huvudbyggnaden. Doktor Bystedt lät bygga om och bodde i den så kallade Sjövillan fram till sin död 1942.

Doktor Bystedt drev sitt sjukhem fram till 1942 då det lades ned i samband med hans död. Under några år därefter bedrevs en pensionatsrörelse i huvudbyggnaden av doktor Bystedts fosterdotter Karin Högberg som bodde på ön intill. Pensionatsverksamheten lades ner i början av 1944 p.g.a. livsmedelsbrist.


 Kiholms Hälsohem

År 1945 köpte Stockholmsdirektören Konrad Ålberg egendomen och öppnade ett hälsohem i huvudbyggnaden efter Are Waerlands koncept. Ålberg avled 1958 och hela hälsohemmet donerades till Hälsofrämjandet. Den första föreståndaren hette Lennart Warodell. I slutet av 1961 efterträddes han av Harry Andersson som var med i många år.

Hälsohemmet drevs efter helvegetariska principer, d.v.s. det serverades varken kött, ägg eller kaffe. Sprit var absolut förbjuden och eventuella rökare fick hålla till utanför gårdsområdet. Dieten bestod helt av grönsaker som till största delen odlades på gården. Många av gästerna fastade. Alla hade en önskan att koppla av i lugn och ro.

 

 Baksidan av huvudbyggnaden

 

I början av 1970-talet stod Kiholms hälsohem inför ett avgörande. Huvudbyggnaden var så dålig att ledningen var tvungen att göra genomgripande och dyrbara ombyggnader för att klara hälsovårdsnämndens krav. 

Husbock och andra otrevligheter hade tillstött som äventyrade husets säkerhet. I det läget såg sig ledningen om efter något annat och hittade en lämplig plats i Tallmogården i Dalarna. Ungefär samtidigt fick man en propå från Södertälje stad som ville köpa Kiholms gård.

I april 1972 var köpet klart med tillträde den 1 maj. Under försommaren samma år genomfördes flytten till Dalarna. De flesta av de anställda följde med, men ett par stannade och skötte om byggnaderna åt den nye ägaren.

Under hösten 1972 revs huvudbyggnaden med dess 14 rum. Södertälje stad hyrde ut de kvarvarande byggnaderna till privatpersoner. Något år senare revs även Sjövillan. Olika aktiviteter har sedan dess under åren haft sin verksamhet på gården.

 

Göran Gelotte 2000

 

Kommentar

Tänk vad många människor och generationer som har levt sina liv i Kiholm, och nu är det vår tid att få finnas i detta vackra område. Synd att byggnaden förstördes av husbock, annars kanske vi hade haft ett riktigt fint hälsoparadis som granne. Jag har hört berättas att folk kom hit för att fiska ål. Ålen stortrivdes i vattnet här bland resterna från tegelbruket.

Föreningens bastuhus hörde på den tiden till hälsohemmet, det var tvätt och badhus för hemmets gäster och inneboende. 

Tack Alpo för text och bilder och även tack till Tommy M för bilderna du delade med dig! / Text o bild sammanställt av Eva Carlsson 

 

 

   En kolonistfamilj från 1905, de är inte från Kiholm utan från Söderbrunn

 

Kiholms moderna historia

 

Den 22 augusti 1979 upprättades ett förslag till byggplan för Kiholms koloniområde.

Kommunfullmäktige antog förslaget den 22 november samma år.

Ärendet gick vidare till länstyrelsen som faställde byggplanen den 23 juni 1980.

Exploateringskostnad gick på 2.243.968:-

Därefter bildades Kiholms Koloniförening den 26 april 1980 i Folkets Hus.

Den 17 augusti samma år kl. 08.00 i föreningslokalen på Syrengatan delades lotterna 1 – 101 ut. Avser omr 1 till 4.

 

Efter interimstyrelsen valdes den första ”riktiga” styrelsen. Lennart Hammenlid, tomt 36, blev föreningens första ordförande. Han avgick först år 1988.

Nils Frånlund på tomt nr 38 satte upp den första stugan på hösten 1980. Dagen efter nr 39, Santala.

Arrendeavtalet för området påbörjades i januari 1982 och sträckte sig till den 1 juli 1988 då ett nytt 25- års kontrakt skrevs.

Lotterna 102 – 175, avser omr 5 och 6, lottades ut först hösten 1981. Den sista tomten bemannades så sent som 1985.

 

 

Föreningshuset som finns här ännu idag köptes in genom ett bud som var bara en krona över de andra anbuden. Priset var 5 260:-. 

Byggnaden, paviljongen som den kallades, utgjorde ett postkontor i Östertälje innan den fraktades hit. Före det har paviljongen varit ett postkontor i Ystad.

Flyttningen med två lastbilar startade den 26 nov 1983 kl 08. 30.

Själva flyttningen kostade 7000:- Innan dess hade man betalt för bygglovet 3 850:-.

Hela kalaset gick på 28 052:- inkl. paviljong, bygglov, grävning, sand mm.

 

Föreningens ordföranden i kronologisk ordning:

Lennart Hammenlid

Kurt Nilsson

Rolf och Eva Andersson

Bengt Letzen

Kjell Olausson

Eskil Sundström

Svante Barman

Örjan Johansson

Anders Wirtanen

Peter Hillblom

Seppo Palonen

Tord Eriksson

Anders Bengtsson 

 

Det här var lite fakta om starten av Kiholms koloniområde som Leena Thollander sänt in till hemsidan. Bilderna längst ned i bildspelet är tagna av framlidne Alfred Valdna som byggde stuga 24. Som tur var så hade Alpo Juntunen tagit hand om bilderna, så alla kolonister kan få ta del av Kiholms nybyggaranda och deras verk, som vi nu förvaltar.

Man känner riktigt med vilken glädje och iver de byggde upp området, det måste ha varit både slitsamt och roligt. Som avslutning kan du klicka här för att ta del av Kiholmsvisan som  sjöngs vid festliga tillfällen. Har Du någon historia från de första åren, som vi kan berätta här på hemsidan, så är det jättevälkommet.

Text & bild sammanställt av Eva Carlsson

 

Dessutom finns en lång text med mer historik om Kiholm och Kiholms gård på Wilkipedia. De hänvisar även till vår hemsida – lite kul! På Wilkipedia visas bl a denna bild från Lantmäteriets arkiverade historiska kartor och beskriver ägostyckningarna gjorda 1911. Här ser man skog, odlingsmark, sjö, bäck, diken och lertag. /JD

Flera kartor och fördjupning finns hos Lantmäteriet